RFSL Rådgivningen Skåne

Våld i nära relation

Våld i en relation kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Du har rätt att leva ett liv fritt från våld.

Fysiskt våld kan se mycket olika ut. Det kan vara allt ifrån örfilar, knuffar och drag i håret till användande av olika vapen, stryptag och mord.

Precis som fysiskt våld kan psykiskt våld se olika ut. Det kan handla om att bli hotad och skrämd med fysiskt våld eller att bli förnedrad och tvingad till kränkande handlingar. Att ständigt bli kränkt med ord är också psykisk misshandel. Psykiskt våld kan även vara att bli isolerad från omvärlden. Att man inte får utöva sina intressen, röra sig fritt utanför hemmet eller umgås med släkt och vänner. Eller att man blir förlöjligad, blottad eller förtalad inför andra av sin partner.
Sexuellt våld kan vara allt från sexuella trakasserier till våldtäkt. Det kan vara att tvingas till sexuella handlingar eller att bli sexuellt kränkt på något annat sätt.

Våldsformerna brukar delas in i

  • Fysiskt våld
    Exempelvis örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparkar, slag mot kroppen, stryptag med mera.
  • Psykiskt våld
    Hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord. Här ingår även latent våld, att leva under risk för nytt våld.
  • Sexuellt våld
    Påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt.
  • Materiellt våld
    Förstöra inredning, dagböcker, foton med mera.
  • Ekonomiskt våld
    Tvingas skriva under handlingar, får ej förfoga över egen ekonomi.
  • Försummelse
    Gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning och handlar om att medvetet ge felaktig medicinering, bristande hygien, lämna utan tillsyn med mera.

Våld i nära relationer handlar om olika typer av våld som kan förekomma mellan personer som har en nära relation till varandra. Våldet sker inom samkönade relationer samt inom syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer .

Vem som kan betraktas som närstående kan variera från fall till fall beroende på vilka familje- och levnadsförhållanden som råder i det enskilda fallet.

Det som är speciellt med våld i nära relationer är att den utsatta har en nära relation och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott.

Är du hbtq-person och utsätts för kränkningar eller våld av din partner, familj eller släkt kan du kontakta oss på 040-611 99 50 eller samtal@rfsl.se. Vi har tystnadsplikt och god kunskap om problematiken.

Är du yrkesverksam som arbetar med dessa frågor kan du kontakta oss på 040-611 99 51 eller skane@rfsl.se. Vi erbjuder utbildningar och konsultationer.

Vi på RFSL Rådgivningen Skåne har länge arbetat med frågor rörande våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne skrev vi rapporten ”Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning” 2004. Rapporten byggde dels på enkätsvar från länspolisen, skolor, socialförvaltningar och ungdomsmottagningar i Skåne, dels på berättelser från utsatta ungdomar. Hela rapporten kan du läsa här.

Nyligen gav vi ut rapporten ”Vi utgår alltid från individen” -en kartläggning av de skånska kvinno- och ungdomsjourernas arbete med stöd och skydd till våldsutsatta hbtq-personer”. Strukturella, ekonomiska och ideologiska förutsättningar gör att hbtq-personer inte får likvärdigt stöd och skydd. Rapporten är ett resultat av ett samarbete med Lunds kvinnojour samt en workshop som genomfördes med jourerna. Vår förhoppning är att rapporten ska sätta ljuset på ett eftersatt område samt inspirera de jourer som vill kvalitetsutveckla sin verksamhet.

Heder

Ordet heder är för många positivt. Något som betyder att man gjort något bra som man kan vara stolt över. Man kan säga att om man följer vissa bestämda regler behåller man sin heder. Dessa regler är hederskodexen. De tillämpas olika beroende på t ex ålder, kön, socialgrupp och sexualitet. I grupper organiserade genom en hederskodex återspeglas en persons handlingar inte bara på hennes/hans egen heder, utan också på den grupp hon/han tillhör. Med andra ord delas den kollektiva hedern av alla i gruppen. Detta betyder att en hedrande eller vanhedrande handling som någon i gruppen utför inverkar på samtliga i gruppen. Det finns en nära koppling mellan heder och skam. Skam är, precis som heder, något som sker i förhållandet mellan individen och den grupp man tillhör. När det gäller skam kan det sägas att det är något som ”utdöms” av omgivningen utifrån dess hederskodex. En person kan utsättas för omgivningens förakt, kränkningar, trakasserier eller våld om han eller hon bryter mot gruppens hederskodex och därmed utsätter gruppen för skam. Om man bryter mot gruppens hederskodex vad gäller sexualitet eller kön kan följden bli att man skäms över den man är, att man känner att man är mindre värd eller har gjort något fel.

Som homosexuell, bisexuell, transperson eller queer-person har man genom att inte leva enligt heteronormen brutit mot hederskodexen som finns i många familjer och grupper och därmed påfört skam på gruppen. Därför kan man som hbtq-person utsättas för familjens och gruppens bestraffningar för sin sexualitet eller könstillhörighet.

När vi använder begreppet hedersrelaterat våld och förtryck menar vi, utifrån ovanstående resonemang, den starka kontroll som utövas mot någon i familjen eller gemenskapen med hänvisning till den skam familjen eller gemenskapen drabbas av om någon bryter mot hederskodexen, som gäller för gruppen. Hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma i alla familjer/släkter oberoende av religion, födelseland och kulturell tillhörighet.

Våld & kränkningar

Våld kan vara fysiskt som slag, sparkar och misshandel men också psykiskt i form av kränkningar, hot, kontroll och trakasserier. Det fysiska våldet kan vara synligt och påtagligt men det psykiska våldet kan vara väl så allvarligt och kännbart.

När vi pratar om hedersrelaterat våld menar vi all slags fysiskt och psykiskt våld som du kan bli utsatt för av föräldrar, syskon eller andra släktingar. Det kan också handla om att du blir utestängd från familjens eller släktens gemenskap genom att du inte får vara med när familjen eller släkten träffas eller att du blir utslängd hemifrån. Det kan vara hot om misshandel, dödshot, hot om att föräldrarna ska skilja eller att de ska ta livet av sig. En del föräldrar kan ge stora ekonomiska bestraffningar. Familjen kanske övervakar datorer, mobiltelefoner eller lyssnar av telefonsamtal. Någon i familjen kanske följer efter och ser vart du går och vem du träffar.

Har du blivit utsatt för våld kanske du känner igen något av följande:

  • Sänkt självförtroende
  • Du får inte röra dig som du vill
  • Gemenskap och trygghet tas ifrån dig
  • Du måste dölja var du är och vem du träffar
  • Du kan inte prata om saker som är viktiga för dig med din familj
  • Din familj förstår dig inte
  • Du tar risker eller gör dig själv illa

Du har rätt att leva tryggt och säkert, fri från våld och kränkningar. Känner du igen dig i en eller några av punkterna ovan kan du få hjälp. Läs mer om det under ”Dina rättigheter” eller ta kontakt med oss, telefonnummer 040-611 99 50 eller e-post samtal@rfsl.se.

Dina rättigheter

Du har rätt att vara den du är och känna dig trygg. Du ska kunna leva ditt liv utan att bli kränkt, hotad, slagen, misstänkliggjord, förföljd eller bevakad på ett kränkande sätt. Du ska inte behöva känna rädsla för att vara den du är.

I den svenska lagen finns det lagtexter som tydligt visar på dina rättigheter att leva ett liv utan att bli utsatt för våld i någon form. Lagtexterna beskriver också att den eller de som utsätter dig för våld är brottslingar och kan dömas till fängelse för sina brott. Det spelar ingen roll att de är dina föräldrar, släktingar eller vänner. Lagen är på din sida. Sverige har också undertecknat FNs Barnkonvention, den gäller för alla under 18 år som bor i Sverige.

Du har rätt att få hjälp av personalen på din skola, socialtjänsten, polisen samt andra myndigheter och sjukvård. Dessa myndigheter har en skyldighet att hjälpa dig.

Skolan

Går du i grundskolan eller gymnasiet har personalen där skyldighet att hjälpa dig vid behov. I skollagen står det bland annat att ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar” och att den ska ”aktivt motverka alla former av kränkande behandling”. Du kan prata med lärare, skolsköterska, rektor, kurator eller någon annan vuxen på skolan du har förtroende för om du är utsatt för våld eller kränkande behandling.

Socialtjänsten

I alla kommuner i Sverige finns det en förvaltning som heter socialtjänsten eller socialförvaltningen. Socialtjänsten består av t ex stöd och service till personer med olika handikapp och även individ- och familjeomsorg. Det är varje kommun som ansvarar för detta och att människorna som bor i kommunen får den hjälp och det stöd som behövs. Dessa insatser kan därför se olika ut från kommun till kommun.

Socialtjänsten har alltså det yttersta ansvaret för alla barn och ungdomar som bor i Sverige. Många kommuner har också en socialjour man kan vända sig till då socialkontoret är stängt. Du kan ringa till din kommuns växel för att bli kopplad till den socialtjänst som ska hjälpa dig. Du kan också kontakta din skolkurator eller lärare och be denne om hjälp att komma i kontakt med socialtjänsten. I socialtjänstlagen står det vilken hjälp du kan få. De som arbetar inom socialtjänsten ska prata med dig innan de bestämmer vilken hjälp du ska få. De ska ta reda på vad du själv vill och vad du själv kan göra för att få det bättre. Du har rätt att få socialtjänstens beslut förklarade på ett sätt så du förstår dem.

Socialtjänsten kan utreda om du har rätt till bistånd. Bistånd kan vara både pengar och hjälp av annat slag, till exempel vård, behandling och boende.

För en del ungdomar är det omöjligt att bo kvar med sin familj. Då ska socialtjänsten först undersöka om du kan bo hos en släkting eller någon annan som är viktig för dig. Går inte det kan du få flytta till ett annat hem. Socialtjänsten ska se till att du får god vård om du måste bo någon annanstans. Om du vill fortsätta ha kontakt med din familj ska socialtjänsten ge stöd till dig och din familj så att ni kan träffas och känna att ni är en familj även om du inte bor hemma.

Polisen

Polisen utreder många olika slags brott och arbetar också förebyggande. Om man vill göra en anmälan är de skyldiga att ta emot den.

Du ringer 112 om det är akut, vid övriga ärenden ringer du 114 14. Du kan söka efter kontaktuppgifter till din länspolisstation på polisens hemsida.

Dina möjligheter

Även om du befinner dig i en svår situation finns det saker du själv kan påverka. En jobbig situation kan till exempel bli lättare om man inte känner sig ensam. Det kanske finns någon i din närhet, jämnårig eller vuxen, som du har förtroende för och kan prata med. Har du inte det, eller du vill ha något annat stöd, finns det myndigheter och organisationer du kan kontakta. Du är inte ensam!

Det kan vara så att du är helt förhindrad av din familj att göra sådant du är intresserad av och mår bra av. Vad kan du göra utan att utsätta dig för någon risk? Blir du så starkt begränsad av din familj att du inte kan göra något alls finns det instanser i samhället som har skyldighet att hjälpa dig. Läs mer om detta under ”Dina rättigheter”.

Ett sätt att känna att du hanterar sin situation kan vara att göra en skyddslista som innehåller viktiga kontaktuppgifter till olika personer och organisationer (t ex polis, socialjour, skolkurator). Listan har du sedan till hands om något händer där du behöver hjälp. Du kan också om du har möjlighet lägga in skyddslistan i telefonboken i din mobil eller i din internet-baserade mail.

Även om du lever ett starkt begränsat liv kan det finnas möjligheter till att vara den du är. Vad är dina intressen? Vad tycker du är kul? Vad mår du bra av att göra? Vilka sidor på internet mår du bra av att besöka? Gör mer av sådant som är positivt för dig och som du har möjlighet till.

Flytta hemifrån

Att flytta hemifrån till eget boende är ett stort steg för många ungdomar. Ofta sker det frivilligt men andra gånger beror flytten på att man inte kan bo kvar hemma av en eller flera anledningar. Vi vet att många har frågor kring var man hittar boende, vilka regler som gäller och vad man ska tänka på för att det ska bli så bra som möjligt. Vi har här samlat information till dig som har funderingar på att flytta hemifrån till eget boende.

Så hittar du en bostad

  • Studentkåren
  • Fastighetsägareförening & bostadsförmedling
  • Arbetsgivare (kan ha tjänste- eller personalbostäder)
  • Dagstidning och internet. Läs annonser och sätt eventuellt in en annons.
  • Berätta för personer du känner att du letar lägenhet.
  • Fastighetsmäklare
  • Lappar på anslagstavlor till exempel i stora mataffärer. Läs lappar och sätt upp lappar.
  • Privata och kommunala bostadsförmedlingar (förmedlar ofta både första och andrahandskontakter på lägenheter och rum).
  • Fastighetsägarna. Skriv ett brev eller ring till de värdar som har intressanta lägenheter.
  • Du kan kontakta Socialförvaltningen för att höra om de kan hjälpa dig.
  • Hyresgästföreningen på din ort kan hjälpa dig med frågor kring boende och flytt.